Stockholms Fastighetskalender under tre sekler!

Från nyfikenhetsregister till databas på internet, 1857 – 2007

När bokhandlare P.A. Huldberg år 1856 planerade den första utgåvan av Stockholms Fastighetskalender, då under namnet ”Ny adresskalender och Vägvisare inom hufvudstaden Stockholm”, fanns det mycket han inte kunde förställa sig. Att kalendern skulle leva och stå starkare än någonsin 150 år senare måste ha kännts mycket osannolikt. Staden Stockholms enorma tillväxt och förändrade utseende, med väldiga fastigheter och skyskrapor, med bilar, tunnelbana, tåg och flygplan, för att nu inte tala om Fastighetskalendern som söktjänst på Internet, var en helt omöjlig tanke.

Det är naturligtvis med både glädje och stolthet vi firar Stockholms Fastighetskalenders 150-årsjubileum. En årlig produkt med en så lång historia tyder på djärvhet och framsynthet, men också på kvalitet och verklig nytta för brukarna av produkten. Och det är faktiskt så att, trots att det finns andra kalendrar och förteckningar över fastigheter, har Stockholms Fastighetskalender en rad unika egenskaper. Men, låt oss först ta oss tid till en kort tillbaka blick.

Den ursprungliga boken innehöll dels ett adressregister över privatpersoner, dels en ”Förteckning öfver de i hufvudstaden varande egendomar och tomter….” I 1931 års upplaga dominerades fortfarande kalendern av privatpersoners adressuppgifter och där fanns bland annat en rubrik ”Personalregister” med tillägget ”Nyfikenhetsregister”. Detta register beskrevs på följande sätt:
”Detta register upptager alla egendomar inom stadens gamla område, de församlingar till vilka de höra, ägarne enligt årets mantalsuppgifter (ej såsom i Egendomsregistret beroende på huruvida ägaren fått lagfart före den 15 okt.) samt hyresgäster.”

Men, stadens snabba tillväxt gjorde det alltmer omöjligt att få plats med alla dessa uppgifter. I början av 1930-talet var boken uppe i nästan 1000 sidor och man beslöt att bryta ut Stockholms Fastighetskalender som en egen produkt.

Fastighetsmarknad som växte

Ytterligare en anledning till delningen var ”De stora ekonomiska värden som Stockholms fastigheter representera och de omfattande allmänna och enskilda intressen som äro knutna härvid”. Med andra ord insåg man klart och tydligt det alltmera ökande behovet av detaljerad fastighetsinformation på en växande marknad.

Annonser i tiden

Fastighetskalendern hade även på denna tid en stor mängd annonsörer. En av de mest trogna var Brandkontoret, som startade sin verksamhet 1746 och som under en period även drev brandkår i Stockholm. Än idag pryder deras fastighet i Gamla stan kalenderns framsida.

Familjen Dahlbäck bygger vidare

Under senare halvan av 1900-talet drevs Stockholms Fastighetskalender av familjen Dahlbäck, först av fadern och senare av de bägge sönerna Johan och Henrik. Familjen Dahlbäck byggde upp en enorm kunskap och ett stort kontaktnät och uppnådde ett unikt stort förtroende både bland fastighetsägare och bland andra aktörer med behov av fastighetsuppgifter. En av de unika egenskaperna med Fastighetskalendern är att den inte bara bygger på uppgifter i offentliga arkiv, som t ex ägaruppgifter, utan att man också höll reda på vem som verkligen var kontaktperson, det kunde t ex vara ägaren, förvaltaren eller styrelsen i en bostadsrättsförening. Och det var under familjen Dahlbäcks ledning som uttycket ”Den blå boken” skapades.

Arkivskåpet – dåtidens databas

I arkivskåpet som syns på bilden samlade familjen Dahlbäck alla relevanta uppgifter om fastigheterna i Stockholm. Man hade ett genialt egenkonstruerat registersystem som bl a mycket annat byggde på färgkodning och som gjorde att man alltid upptäckte vilken typ av aktiviteter som förevarit och när det hade skett. Särskilt intensiva var förändringarna naturligtvis under fastighetskrisen 1990/91. Man var också mycket tidiga med att gå över från blysättning till fotosättning vilket drastiskt kortade produktionstiderna och möjliggjorde en hög aktualitet då kalendern nådde marknaden.

Register som samspelar

Fastighetskalender bygger på ett antal olika register, för att möjliggöra att man finner de kompletta uppgifterna oavsett vilken information man har att utgå ifrån och för att få fram just den specifika information man är ute efter. Registren är Fastighetsregistret, Kvartersregistret, Kvartersnamnsregistret, Ägareregistret, Ägarebytesregistret där du kan utläsa vilka fastigheter som bytt ägare sedan den senaste utgåvan av Fastighetskalendern och det senast tillkomna Gatunamnsregistret.

In i 2000-talet

Sommaren 1998 hade bröderna Dahlbäck gett ut Fastighetskalendern i 25 år och stötte plötsligt på nya publiceringsregler från EU angående adressuppgifter som verkade mycket krångliga. Efter många års hårt arbete ställdes frågan på sin spets. Lägga ner kalender eller sälja? Och vem skulle kunna driva den vidare med de kvalitets- och seriositetskrav som var brödernas villkor för fortsatt utgivning?

Svaret blev ett företag som specialiserat sig på kvalificerade databas- och publiceringslösningar med svensk sjukvård och offentlig sektor som kundgrupp. Nu hade man funnit ett företag som motsvarade kraven. Resultatet blev att hela innehållet i arkivskåpet digitaliserades, detta med stor hjälp och engagemang från bröderna, ett engagemang som för övrigt fortlever än idag i företaget SFK Estate Market Services AB – Fastighetskalendern!

Samspelet med marknaden

I och med övertagandet flyttades Fastighetskalendern så att säga över i det moderna informationssamhället, med hjälp av den digitala tekniken. Det som vi lärt oss av de tidigare ägarnas erfarenheter och kunnande är att bibehålla de nära kontakterna med aktörerna i och kring fastighetsbranschen liksom med andra aktörer som har nytta av Fastighetskalendern. Några bra exempel är Polisen, brandkåren, sotarväsendet, Pressens morgontjänst etc.

Kontaktpersonerna

En av de viktigaste arbetsuppgifterna är naturligtvis att bibehålla det unika med Fastighetskalendern, korrekta kontaktuppgifter till ägare, förvaltare och styrelser. En företeelse som gjort uppgiften än större är den väldiga mängd nya BRF:er som bildats under senare år.

Uppdateringar med kvalitet

Uppdateringarna av innehållet i Fastighetskalendern sker dagligen. Total är det cirka 22.000 bostads- och industrifastigheter som bevakas liksom naturligtvis all nybyggnation och ombyggnation och eftersom uppgifterna är mycket mer omfattande än vad som kan hämtas i officiella register innebär det ett omfattande arbete, med e-post, fax, brev och möten som redskap, för att sedan föra in all relevant information i databasen. Adresser som leder ända fram. Ett av de självklara resultaten är att Fastighetskalenderns adress- och kontaktuppgifter är hårdvaluta på en marknad där det gäller att hitta ända fram med sin information. Den höga kvalitén på uppgifterna kombinerat med oändliga urvalsmöjligheter har gjort Fastighetskalenderns adresstjänst allt mer populär.